Fredagstankar om Friskolereformen

I Sverige har vi ett av världens mest liberala skolsystem sedan vårt land genomgick en av de största skolreformerna någonsin, nämligen det fria skolvalet som genomfördes 1992. Systemet med ett fritt skolval är till för att öka valfriheten för elever och föräldrar. Tanken är också att sämre skolor skall bli av med elever och kanske läggas ned i förlängningen, medan nya bra skolor startas och lockar till sig elever. En så kallad självsanering av dåliga skolor.

Sverigedemokraterna har hela tiden varit skeptiska till det nuvarande systemet med friskolor. Uppdrag Gransknings program om hur friskolor väljer och sorterar bort elever ger ytterligare stöd åt denna skepsis. Vi har i dag ett system där vi inte lever upp till en jämlik skola för alla barn över hela landet. Uppdrag Granskning har visat att det är ännu mer ojämlikt än vad vi trodde och att vi snarast behöver reformera vårt system med friskolor och det fria skolvalet.

Vad har då gått så snett? Ja, faktorerna är säkert många men givet är att skolresultaten under en tid har sjunkit och fortsätter att sjunka. Detta medför såklart att föräldrar och elever söker bättre alternativ. Många skolor kännetecknas inte alltför sällan av bråk, stök och sjunkande resultat, ett tuffare och hårdare klimat med andra ord. Ett klimat och en jargong som för många är helt främmande men som tyvärr blivit allt vanligare framförallt i utanförskapsområden. Som en naturlig följd av detta väljer många lärare, elever och föräldrar friskolealternativ istället då det är kunskap och studiero man söker. Jag har faktiskt full förståelse för deras val och till viss del också för deras ”rädsla” att friskolorna så småningom också skall få ett dåligt och ohållbart arbetsklimat om de inte sorterar.
Att friskolor sorterar förvånar mig inte alls, det finns inte den kontroll som finns på kommunala skolor och man vill såklart undvika det klimat som råder på många kommunala skolor. Med detta sagt menar jag inte att jag för den skull tycker det är okej.

I förlängningen så skulle detta innebära att de kommunala skolorna endast får, låt oss kalla det för medelelever medan friskolor snarare blir elitskolor.
Antingen så väljer vi att säga att friskolor har rätt att sortera vilka elever de vill ha eller så tar vi tag i det och gör något åt problemen, men låt oss först fundera över grundproblematiken. Varför väljer så många att gå på en friskola? Vad är det som gör att arbetsmiljön på vissa kommunala skolor har blivit odräglig för såväl elever som lärare och rektorer? ”Börja inte läsa boken från mitten för då missar du oftast sammanhanget”.

Annonser